Come and knock on my door

Det här är helt sjukt..

Let's take it from the top, jag går och hämtar posten och upptäcker att jag fått brev (wiiieee utbrister det inuti Lovisa). Jag öppnar brevet i tron om att det är från en person jag faktiskt väntar få brev av. Jag börjar läsa och tänker "Tja såhär skulle hon väl kunna skriva" det står lixom inte vem det är ifrån så jag bara antar att det är ifrån den jag väntade mig få brev av. Plötsligt ringer telefonen och jag blir avbruten..här någonstans har jag även börjat ana vem det är ifrån, alltså inte alls den jag trodde! Ringer gör i alla fall min kusin och ber mig sitta barnvakt åt hennes son imorn (lycka kommer över mig även där då jag älskar hennes son) anyway, vi lägger på och jag återgår till brevet. Ju mer jag läser desto mer inser jag vem det är ifrån och desto lyckligare blir jag; "Att hon skriver brev till mig!" tänker jag, det är lite förvånande faktiskt men riktigt bra! Brevet är inte jättelångt men väldigt plottrigt så jag har lix svårt att urskilja när det byter rad, det tar alltså ett tag att läsa för lilla mig. Ännu en gång blir jag avbruten när telefonen ringer (Varför vill alla mig någonting kl 13 på en tisdag när jag läser det enda jag fått på posten??) denna gång var det Charlotte som ringde och undrade om vi kunde ses på Fridhemsplan, så strax ska jag bege mig dit, ska bara skriva klart först. När jag har läst klart brevet är jag i en slags blandning av lycka och jag vet inte vad, tårarna faller i alla fall men jag känner mig inte ledsen för det. Kristin skrev ett brev till mig! Och hon sa "snart ska vi snacka, jag saknar dig". Och vet du Kristin? Jag saknar dig med (!), och jag hoppas verkligen vi kan börja snacka snart för när vi inte har snackat så har jag förlorat en av mina närmaste och någon jag kunde och verkligen ville dela allt med. Jag har inte varit hel utan dig..<3 du är nog även orsaken till mycket av min stora förändring detta år..
Jag vet inte om du läser detta (förmodligen inte?) men ifall du gör det så vet du, men det borde du veta ändå. Tell me when you're ready!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0