-

Godmorgon! Nu sitter jag och Hannah återigen och nördar oss framför datorerna. Men det gör inget för vi behöver inte prata för vi tänker ändå samma saker hela tiden.
Snart ska jag köra hem för Hannah ska äta hos sin Farmor och sen ska vi hänga lite för att spela Bingolotto ikväll, känner ni peppen?? Vi gör!

När jag kommer hem ska jag duscha och göra mig snygg sen ska jag nog skriva en låt till. Har skrivit 3 stycken än så länge men more to come, går riktigt fin fint! Ska bara fixa så jag kan spela in dem rätt bra. Vi spelade ju inte på Hannahs dator igår och det gick rätt bra men akustiken blir inte toppen, vi jobbar på't.

Nu ligger jag hemma i Hannahs soffa och sitter vid hennes dator medan hon sitter vid min. Av någon konstig anledning bytte vi.
Känner mig feeeeett seg men vill lixom ändå sitta vid datorn, känner mig som hemma här, fast jag har ju iofs bott här så kanske därför.
Jag och Hannah har spelat in 2 av våra låtar och bara flummat, det gillar vi. Jag har saknat att hänga med Hannah, hon är min lilla ljusglimt i livet när allt suger, och annars också iofs.

Allmänt så är livet rätt bra, lite blandade känslor titt som tätt. Men allt löser sig, får se vad som händer lix, min livsfilosofi!

Jag är så urusel på att skriva blogg. Men jag är inte den som skriver av mig, jag är den som pratar av mig som mina vänner nog har märkt.
Och det är tur att jag har er annars vet jag inte hur det hade gått i måndags. Ni finns alltid där för mig, för ni är bäst <3

Nu har allt i huvudet lugnat ned sig, och magen också för den delen. Allt känns så mycket bättre nu, mer stabiiiiilt lixom! Jag gillart!

Idag har jag, Hannah och Mirree bakat muffins, Malin kom förbi en stund också och gjorde lite glasyr..haha tack.
De senaste dagarna har både varit bäst och helt fucking sämst på en och samma gång.

Life's like a rollercoaster; fear and happiness at the same time.

Tittade precis på Spårlöst. De hittade en tjejs familj ute i världen som hon aldrig trodde hon skulle hitta. Hon kände sig hel igen. De lagade hennes hjärta genom att hitta de hon verkligen hörde ihop med.

Julafton once again. Känns inte som det direkt, ingen julkänsla whatsoever typ. That sucks.
Nu ska vi strax åka till farmor och äta gröt. Ska bli trevligt. Jag har kommit på varför jag gillar gamla människor så mycket. Då får man lite bättre perspektiv på sitt eget liv och inser att den här gamla människan som sitter framför mig har genomgått i stort sett exakt samma saker som jag, och har klarat sig utmärkt. Då känns allt lite bättre.

Ibland tycker man att allt är toppen och underbart, men sen så vänder man sig om och så är det plötsligt inte det. Man vänder sig om och så får man en käftsmäll och man fattar ingenting, har det hänt er? Tror det har hänt de flesta, fett jobbigt äre.

Just when the wounds start healing
you’re there to break me open.
Watch the blood spill.
I’m getting used to this.
I'll clean it in the morning.

Sitter på bussen på väg till Linköping för en härlig helg med Kristin och andra folk. Ska bli skoj!
Igår jobbade jag på gamla jobbet och det var så himla underbart för det var så mycket som slog mig då.
Jag älskar att cykla runt på kvällen, helt fri och bekymmerslös och komma hem till folk som välkomnar en med ett leende och är glad bara för att man finns där för att sitta ned och prata med dem i en kvart. Det ger en verkligen perspektiv på livet, och alla problem som man själv tycker att man har bara försvinner för man inser hur sjukt bra man faktiskt har det.

Och en sak som gjorde mig så stört glad var när jag kom hem till en tant, så var hennes dotter där; hade åkt ned från Sthlm för att vara med sin mamma som var väldigt sjuk och har förmodligen inte så långt kvar. Och det rörde mig så himla mycket när dottern tog hand om sin mamma och verkligen såg till så hon hade det så bra som möjligt. Det gjorde mig helt varm att se så mycket kärlek och omtanke. Då inser man att det visst finns helt underbara människor i denna värld.

För att fortsätta på temat glad så kan jag meddela att kommentarer som denna gör mig helt lycklig!
Helt random lixom, bara gjorde hon min dag! <3

Ibland funderar jag på om jag kan göra världen till en bättre plats? Jag försöker iaf.
Dagens goda gärning: hittade en mobil på bussen och sprang efter personen som jag såg började leta efter sin mobil en hundra meter bort och gav tillbaka den. Hon blev glad. Och min förhoppning är väl att hon gick därifrån och tänkte "Det finns snälla människor i denna världen ändå"
Dagens goda gärning 2: Började snacka med en tjej i Nordstan som promotade Läkare Utan Gränser, blev medlem och skänker nu 50 spänn i månaden, inte mycket men något! Hon blev glad.
Häromdagens goda gärning: Höjde mitt månadsbelopp till Amnesty från 50 spänn till 100 spänn i månaden. Killen i luren blev väldigt glad, och förhoppningsvis alla människor som Amnesty hjälper.

Slutsats; jag blir glad när andra blir glad. Och förhoppningsvis kan det i sin tur leda till att folk som jag gör glad även vill göra andra glada.
Alltså en god cirkel!
Man kan ju hoppas!

Jag har kommit på (ännu en gång) att jag är riktigt usel på att skriva blogg.
Slutsats; jag ska bli bättre!
Jag har även insett att min blogg nog är rätt tråkig, ska göra något åt det med.
Ibland undrar jag om någon ens läser min blogg? Dock kan jag ju få svar på det genom att titta på statistiken och bara se hur många som varit inne iaf, då har man ju ett ungefärligt snitt, wiieee.
(kollar statistiken)
Svaret på min fråga tillfredställde mig inte direkt, i snitt mindre än 10 pers om dagen, och jag lovar de läser inte ens, de har bara råkat klicka in på den.

Sitter hemma med Mirre och Hannah och vi har värsta mys; dricker te, spelar gitarr och konverserar, myspys.
Vi tänkte vi skulle kolla lite på film snart eller något för vi är på värsta chillhumöret allihopa.
Imorn blir det förmodligen mer chill och lite white russian åt folket och sällskapsspel, toppenlördag med andra ord!
Nu ska jag återgå till att sjunga med Hannah som spelar gitarr.
Jag gillar livet skarpt för tillfället <3

Jag vet inte vart jag ska ta vägen ibland. Står och stampar på samma ställe hela tiden, varken fram eller bak. Jag vet inte vad jag ska göra.
Du förstår precis. Är vi för svaga eller har vi trillat ned för långt? Vem vet. Men vi klarar oss. Det gör vi va? Vi klarar oss..<3

Idag har varit en chill dag. Vaknade runt klockan 10 och chillade lite, sen var jag tvungen att sysselsätta mig med någonting så jag tvättade fönstrena, det behövdes.
   Runt klockan 15 åkte jag och Louise in till stan för att hämta ett par biljetter till henne och sen åkte vi till ÖB och shoppade. Dock är vi inte så smarta, för orsaken till att vi åkte dit var för att köpa en mopp. Kom vi därifrån med en mopp? Nej. De släckte ned hela varuhuset och tvingade oss att ställa oss i kö för de skulle stänga, och då kom vi på att vi glömt hämta en och då vågade vi inte. Så en annan gång! Dock kom vi därifrån med välbehövliga grenuttag bl.a. och diverse andra småsaker.
   Nu ska jag egentligen inte sitta här, ska krypa i säng för imorn är det första dagen jag jobbar själv på mitt nya jobb. Så måste vara på topp så jag kommer ihåg det mesta, men jag peppar, det ska bli skoj!
Sen på tisdag ska jag på möte direkt efter jobbet, har anmält mig till Mentor Sverige så ska träffa han som håller i det och förmodligen få ett litet kid som jag kan bli mentor åt så ska vi ses någon gång i månaden och hitta på saker, sjukt kul.

Jag gillar mitt liv för tillfället, allt flyter på bra på nästan alla plan. Det är så det ska vara, men inte utan lite slit. Jag har kämpat i ett år med jobbet och lägenhet och allting och nu börjar det ordna upp sig, det känns rätt stabilt. Härligt.

---

I'm lying alone with my head on the phone
Thinking of you till it hurts
I know you hurt too but what else can we do
Tormented and torn apart

Jag har skaffat någon sån här grej så man kan hålla koll på bloggar. Bara så ni vet! =D

Följ min blogg med bloggkoll

Alltså låten Vänta för alltid med Sofijah träffar mig som en pil i hjärtat just nu. Helt sinnessjukt hur en låt kan passa så sjukligt bra in på ens liv och situation.
Tack för musiken, vad skulle jag ha gjort annars?

Dagarna bara rullar förbi men själv stannar jag kvar på samma ställe hela tiden. Jag tänker på samma sak hela tiden, funderar, vänder och vrider på det, men kommer inte fram till något. Samma ångest ligger tätt omkring mig konstant, och jag fattar inte ens riktigt varför. Varför känns det så? Varför känns det konstigt? Varför känns det annorlunda överhuvudtaget? Jag tänker på dig konstant, och jag skojar inte, hela tiden snurrar det runt i huvudet.
  Såhär kändes det inte innan, i alla fall inte så markant. Då var det lugnt, jag medger att jag kanske försökte skjuta undan det lite, inte erkänna för mig själv hur det faktiskt låg till. Men jag tror inte det går längre, det är så tydligt nu så jag inte kan förneka det för mig själv längre. Men jag vet inte om jag vill erkänna det riktigt, jag är rädd att jag ska skrämma bort dig, rädd att förlora dig, och jag vet inte om jag skulle palla det.
  "You need proof before you dare to open your heart." jag vet, och jag vill ge dig alla bevis, jag vill lägga korten på bordet, jag vill våga, jag vill utelämna mig själv. Men jag är alldeles för rädd för vad jag kommer få i gengäld, jag är alldeles för rädd för att stå där, helt utelämnad, och bara vänta på att ta emot slaget.
  Varför är jag så rädd? Är det så farligt? Är jag så mesig så jag inte ens kan säga vad jag känner utan att vara livrädd för vad jag ska få höra sen? Tydligen.
  Dock har jag ju insett att jag hatar när det känns såhär konstigt, jag kan helt ärligt säga att det är jobbigt i hjärtat när det är en sån överhängande konstig känsla runt oss. Men jag vet inte när jag ska få tid att reda ut varför det blivit så nu, men ju längre tid det går, desto osäkrare blir jag. Dock vet jag nog nu vad jag känner och vad jag vill. Frågan är vad du känner och vad du vill? Och blir du livrädd om jag säger vad jag vill? Det är det jag är rädd för så därför tvekar jag, därför förvandlas all min säkerhet till osäkerhet och jag oroar mig för vad som ska hända.

Det jag är säker på och det jag absolut inte tvekar på är att jag inte vill förlora dig, jag vill verkligen inte förlora dig..



Would you freak out if I said I like you?

Jag började skriva värsta texten om vad jag gjort idag och så men insåg att det var stört tråkigt och jag bara skrev på automatik och utan någon som helst mening i orden, alltså helt meningslöst skrivande. Har egentligen inget vettigt att skriva, känner mig mest som en zombie lite just nu, både fysiskt och psykiskt, jag bara funkar per automatik.
Nu har jag även suttit här och stirrat på denna texten i minst 5 minuter utan att alls komma någonvart, jag måste sova.
Mors på er.

---

Two o'clock and I wish that I was sleepin
Your in my head like a song on the radio
All I know is I gotta get next to you