-

Idag har varit en dag utav väntan. Väntan på bussen, väntan på att ha något att göra på jobbet, väntan på vårdtagare, väntan på att skriva kontraktet, väntan på rast, väntan på jobb. Ja helt enkelt en oerhört lång och dag utav väntan. Det är alltid så att man väntar på något, och sen blir det ändå aldrig som man tänkt sig. Hela livet är en stor längtan efter saker, och det om något blir då aldrig som man trodde.
 En farbror jag var på promenad med idag frågade mig "Har du hittat honom med stort H ännu?". "Nej" svarade jag lite full i skratt, "Ofta jag väntar på Honom" tänkte jag. Men det är klart att jag gör, med Honom menade han ju såklart bara om jag hittat den rätte, och i hans värld är det ju självklart att det skall vara en Honom för mig. Och det är såklart man väntar på den där "rätte", men herregud jag har ju precis lämnat tonåren bakom mig och jag har då inte någon brådska alls att hitta "The One". Man måste ju hinna leva livet lite först!
Men det hade ju inte skadat..

För övrigt så skall jag och Louise skriva kontrakt på en lägenhet på fredag. Och jag vet att jag kanske oroar mig i onödan men jag kan inte hjälpa det, jag är verkligen orolig att det inte skall gå igenom. Så länge som jag nu längtat efter detta så skulle det inte förvåna mig om jag snubblar på mållinjen, det skulle vara så typiskt min tur. Förmodligen kommer jag inte kunna sova lika rofyllt natten till fredag som jag brukar, jag vill bara dit och få ett svar, det är det jag väntar på. Återigen denna väntan, när skall den sluta? När man lever ett perfekt liv? Eller när man inte lever alls? Ja ni då väntar jag hellre ett bra tag till.

---

What if you could wish me away
What if you spoke, those words today