-

 
I can take the rain on the roof of this empty house
That don't bother me
I can take a few tears now and then and just let them out
I'm not afraid to cry every once in a while
Even though going on with you gone still upsets me
There are days every now and again I pretend I'm ok
But that's not what gets me

What hurts the most
Was being so close
And having so much to say
And watching you walk away
And never knowing
What could have been
And not seeing that loving you
Is what I was tryin' to do

It's hard to deal with the pain of losing you everywhere I go
But I'm doin' It
It's hard to force that smile when I see our old friends and I'm alone
Still Harder
Getting up, getting dressed, livin' with this regret
But I know if I could do it over
I would trade give away all the words that I saved in my heart
That I left unspoken

What hurts the most
Was being so close..

Hur kunde allt bli såhär fel?
Det skulle ju alltid vara du och jag..
Vi skulle ju visa varandra världen och inget fick nånsin komma mellan oss.
Men nånting kommer alltid i mellan och någon slutar alltid älska först.
Men varför kan det aldrig vara jag?
Och nu träffar du mig för att lindra ditt dåliga samvete
och för att hjälpa mig att ta mig igenom min situation.
Men jag vill inte ta mig igenom någonting..

Varje litet steg som du tar och varje gång som du för,
ditt hår från dina ögon på ett sätt som ingen annan riktigt gör,
och varje gång som du ler,
hugger det till i mitt bröst..
för jag vet att jag aldrig, aldrig mer
kommer få ligga bredvid och kalla dig för min..

Tjenixen!
Jag vet att jag lixom inte har skrivit på år och dagar, och jag har nog ingen riktigt bra förklaring till det. Har nog bara inte haft så mycket att skriva om, och jag har lixom inte varit hemma så mycket heller. Dessutom har ju bloggen hållt på att flyttas typ, så när jag väl ville skriva häromdagen så fick jag inte för de skulle flytta det. Och nu kommer jag verkligen inte ihåg vad jag skulle skriva då, haha.

Jag tänkte i alla fall skriva en liten kort resumé på mitt liv den senaste tiden. Som om ni inte fått det tidigare, men jag tycker det är ett smart sätt att få allt på en gång lixom utan massa jobbigt krångel.
Here goes:

• Jag tog körkort i förrgår, heja mig!
• Jag fyller 20 år om en vecka, heja mig igen!
• Jag har fast jobb nästan hela sommaren
• Jag letar lägenhet

Ja det är väl i stort sett all big news som händer i mitt liv, och ganska big är det!
Nu ska jag väl krypa till kojs för imorn ska jag på stan och fika med some people och sen är det Amy Diamond på Liseberg på kvällen. Vi langar peppen!!

Godnatt, don't let the bed bugs bite.

Hej hopp i lingonskogen! Jag måste verkligen bli bättre på att uppdatera min blogg känner jag, för jag suger på det. Det finns en av två orsaker till att jag nästan aldrig uppdaterar, men jag är inte riktigt säker på vilken det är;

1. Det händer så otroligt MYCKET i mitt liv att jag inte HINNER blogga
   
2. Det händer så otroligt LITE i mitt liv att det inte FINNS något att blogga om

Jag skulle ju vilja säga att det är alternativ nummer 1, och jag tror nog att det lutar åt det hållet. Fast med tanke på att jag de senaste 7 dagarna endast har jobbat totalt 12 timmar så känns det ju lite som en lögn att säga att jag är så otroligt upptagen. Fast då kan man ju tänka att trots att jag inte jobbar så har jag mycket för mig, right? Dock tror jag att jag även där misslyckas lite, för jag har nämligen inte så mycket för mig. Jag går på stan, träffar kompisar, ligger hemma och slöar, spelar gitarr, kollar på Vänner, ja that's pretty much it. Fast hey jag klagar inte, det är ju skönt att slappa lite ibland, dock kanske inget bloggmaterial egentligen.
Hur kul är det att höra att "Åh jag såg samma avsnitt av vänner som jag redan har sett femtielva gånger, och Chandler var lika rolig som vanligt, haha!". Det känns mer som en kommentar ni får av mig live och inte över en blogg, för let's face it, hur kul är det att läsa vad folk gör på sin fritid på en blogg? Fast nu när jag tänker efter, hur kul är det egentligen att läsa någons blogg alls? Och varför gör vi det ens?
Jag ska försöka svara på mina egna frågor här för omväxlings skull. Jag antar att man läser en blogg för att få reda på vad som händer i någons liv (varför man nu egentligen vill lägga upp sitt vardagliga liv på internet, men folk har väl sina orsaker). Varför är det så kul att läsa om folks liv, och vad som händer i det? Speciellt när många bara bloggar om vardagliga saker, typ vad de har gjort och vad de ska göra. Eller så bloggar folk om sin känslomässiga naivitet och sitt otröstliga inre.
Dessa är vad vi kallar "emo-bloggare", och det är något jag är fruktansvärt trött på faktiskt (nu tar vi en liten paus ifrån kritiserandet av min egen blogg och fokuserar på andras istället). Varför, oh VARFÖR vill man blotta alla sina tankar, känslor och hela sitt inre för alla som vill och kan läsa det när- och varsom helst? Har man ingen stolthet alls då? Eller vänta, snarare, saknar man logiskt tänkande av all dess form? För hur ska man någonsin kunna bli tagen seriöst om man berättar för alla om;

• Hur jobbigt allt är
• Hur hemskt man har det
• Hur ful man är
• Hur tjock man är
• Varför ingen tar en seriöst när man har sådana problem (no shit?!)

Är det någon som faktiskt tycker det är kul eller intressant att läsa? Det tvivlar jag på, och det är inte direkt så att man känner "Åh vad synd det är om h*n jag ska trösta lite och hjälpa till", nä det blir snarare en moteffekt. Man blir fruktansvärt trött på det och tar det som sagt inte seriöst utan viftar bort det som en "Så är man i tonåren" och ja det är självklart tonåringar jag pratar om. För vilket respektabel normal människa skulle hänga ut sig själv så? Det har jag nog svaret på: INGEN! Och sen har jag även svaret på en annan fråga, så lyssna noga nu alla emo-bloggare och tonåringar där ute. Det är ingen som vill lyssna på era i-landsproblem, och speciellt inte era kompisar. Men det finns faktiskt folk som jobbar med att lyssna på människor som behöver prata av sig, och vet ni vad de kallas? Kuratorer, terapeuter och psykologer. De har som jobb att lyssna på människors problem, så gör oss alla en megatjänst och gå till någon som faktiskt "förstår" er nästa gång. Tack!

Jag vet att vi svävade iväg lite i bloggandet för idag, det började ju med att jag klagade på min egen blogg men det spred sig lite, jag har en tendens att kunna rabbla upp hur mycket som helst när jag väl börjar på något. Mitt träd har många grenar serni. Dock tycker jag att vi har lärt oss en sak idag:

Man behöver inte nödvändigtvis ha ett innehållsrikt liv för att ha en innehållsrik blogg.

Tack för mig! Tjillevippen!

Nu sitter jag i Kiruna på Nathalies rum och tittar på när Malin "tatuerar" Nathalie. Haha lagom vackert blir det.
Vi har inte gjort så värst mycket, mest degat och haft det skoj. Det är fett med snö och jag är helt lycklig! Dock är jag fett hungrig men Nathalie har ju ingen mat den slynan! Får väl tvinga någon att gå och handla med mig, försöker iaf..

Jaja nu ska jag vara mer social, mors kors!

Då var det alltså jul igen! Tjohej vad skoj! Jag är hemma i Sthlm igen och bara tar det lugnt, gör inte så mycket på dagarna, har varit och shoppat alla mina julklappar då och typ fikat med lillasyster och träffat några vänner.
Imorn ska vi först till farmor och äta gröt, sen bär det av mina morföräldrar för middag med hela tjocka släkten på mors sida, och sen någon gång på natten kommer vi hem, likadant varje år men ack så mysigt, längtar redan. Dock kanske jag kommer ha lite svårt att äta maten, men jag hoppas verkligen att det går någorlunda då jag älskar julmat! Tungan har börjat minska lite i storlek nu så det känns rätt bra, idag lyckades jag äta normal mat och inte soppa, grattis till mig! För er som inte fattar vad jag snackar om så är det så att jag har piercat tungan, och inte mindre än 4 dagar sedan så det är därför jag har lite problem, haha.
Idag färgade jag även mitt hår, vart riktigt bra, ingen större skillnad egentligen, lite små rödskimmrande kanske. Jag känner att min blogg börjar bli riktigt tråkig då jag knappt skriver något och varje gång jag skriver så skriver jag om helt totalt ointressanta saker..vad är det för fel? Varför händer det inget i mitt liv? Eller så gör det det och det är därför jag knappt hinner skriva? Ja det låter mest logiskt, vi säger att det är så.
Den 27:e kommer Kristin hit! Fett skoj det ska bli, och 2 dagar senare så anländer Louise. Celebert besök både från Linköping och Göteborg, härligt! Sen blire fecke på nyår! Feting skoj det ska bli, jag hoppas verkligen att det går igenom bra, och att mina päron kan lyssna på min vädjande stämma och inte ha middag hemma hos oss, men med min charm och grymma övertalningsförmåga går det nog vägen!

Men nu ska jag kila iväg, ska lägga mig tänkte jag för imorn äre julafton som gäller och jag är fett pepp på att träffa släkten och hare fett skoj! Har saknat dem alla!

Det här är Lovisa F. som signar ut, slut.

Tjosan!
Idag bär det av till Linköping! Om närmare exakt en timme faktiskt, 12:10 går min buss som ska ta mig till den lilla flatstaden mer i norr och närmare min egentliga hemtrakter.
Jag har nyss packat och har förmodligen glömt massa men jag snor de jag glömt av Kristin (typ tandkräm, handduk m.m.)
Jag ska egentligen alldeles strax gå, ska ta bussen om en kvart så jag ska väl röra mig härifrån och se till att jag har det viktigaste, typ biljetter och pengar och så.
Fast det är mycket trevligare att sitta här och socialisera mig med Lojsan som ligger i sängen och degar. Nu ses vi lixom inte förän på måndag, omg!! Men det går nog bra, vi får höras ju! Som om vi inte skulle ;P

Puss på er nu! Vi hörs!

Tjosan alla glada! (och alla ledsna för den delen med)
Nu sitter jag på min syrras rum här nere i Lund och ska precis gå och lägga mig som den tanten jag är, jag är fruktansvärt trött ska ni veta.
Idag har vi bara gått runt på stan och fikat och ätit tillsammans med våran mor och farmor, riktigt mysigt!
Imorn blir det lite gåendes på stan och sedan julkonsert på eftermiddagen som syrran såklart ska vara med i, det ser jag fram emot!
Men nu ska jag som sagt gå och sova, tänkte bara uppdatera er lite på vad som händer i mitt liv.

Tjingeling!!

Hej hallå allihopa!
Jag tänkte ge alla en liten uppdatering på vad som händer i mitt liv. Jo det är såhär att jag jobbar faktiskt nästan 24/7 nu för tiden, och tiden då jag inte jobbar spenderar jag sovandes eller ätandes. En bieffekt av detta tillfälliga liv jag lever är att jag varken hinner eller orkar höra av mig till alla mina vänner. En bieffekt av detta i sin tur leder till att folk tydligen inte orkar med mig eftersom jag inte hör av mig, och folk blir ledsna/sura att jag inte har pratat med dem på länge. Nu väntar ni kanske på ett "Åhh förlåt att jag inte hört av mig på så länge, jag har haft fullt upp" men nej faktiskt inte, jag tänker inte vara den som ber om ursäkt eller som fixa något eller ta på mig ansvaret. Varför ska jag be om ursäkt för det livet jag lever? Och varför ska jag känna mig dålig som inte har tid med annat? Folk kanske kan fatta att man faktiskt måste jobba för att kunna klara sig och faktiskt ha råd med att umgås med sina vänner. Och förresten så umgås jag med mina vänner, bara det att jag inte umgås med alla hela tiden.
Jag är i alla fall sjukligt trött på att folk ska klaga hela tiden på att jag inte hör av mig, förstå att jag har ett annat liv än det slappa jag hade förut och att jag inte alltid varken har tid att träffa någon eller ens messa eller ringa!
Väx upp och sluta klaga. Det kan ni göra när ni är där jag är!

Tack för mig, tjohej!

Hej hej hallå bloggisar!
Just nu sitter jag hemma hos Lojsan och terrar henne. Jag kom hem till henne nyss och väckte henne, jag trodde hon skulle vara vaken men icke sa nicke! Så jag väckte henne och snart ska hon gå och duscha.
Vi ska in till stan och sätta oss på musikbörsen i några timmar och spela piano, och så ska vi till banken också. Förhoppningsvis kan vi även käka lunch i stan, fattiga som vi är så kan det bli lite svårt, men eftersom vi ska till banken kan man snylta lite på sig själv.
Jag får ju nämligen inte min lön förän imorgon men då blir det party!

Nu ska jag köra iväg Lojsan till duschen, hon är seg som få men inget jag inte kan klara av!!

Mors på er!

I'll forget your bitter taste, when you pull your lips away.
I'll forget the way you feel, and the chill of your embrace.
I'll forget the way you look, don't wanna remember your face.
Let's just cut this clean tonight, and maybe I'll cry tomorrow.

"Explain the way you feel," you said to me.
I simply feel nothing and honestly I'd like to leave.

---

Cauterize har svaret på alla ens känslomässiga situationer, anytime, any place <3

---

Idag ska jag träffa Lojsan och vi ska på stan och chilla lite. Jag måste till banken och föra över lite pengar hit och dit och sen så måste jag lämna in min cepe mobil. Så jag blir utan musik eller tag nu, lagom kul. Men hoppas dock jag får en normalt fungerande mobil tillbaka, eftersom detta är fjärde gången min är inne på lagning för samma fel så ska jag få en ny.
Igår var jag hos Lojsan och kollade på film, vi gick och hyrde en som hette 2:37 och handlade om ungdomar med problem och som man fick följa under en dag. Rätt bra faktiskt, fast jag var sjukt trött och häll på att somna i Lojsans säng. Jag gick i alla fall hem från henne efter filmen och hon följde med mig halva vägen, så sött. Sen ringde jag Kristin som underhöll mig på vägen hem. Smög in och satte mig i mitt rum när jag kom hem och försökte prata lite tyst så jag inte skulle väcka de andra. Förvånansvärt att de inte vaknade för jag har en tendens att faila lite på tystpratandet, dessutom fick jag värsta skräckupplevelsen när en Birger spindel (om vi kom fram till att det var en sån) kröp på mitt golv och jag fick panik. Jag hoppade upp i sängen och började hyperventilera och fick tårar i ögonen. Kristin var värsta söt och hjälpte mig igenom det, jag fick smyga ut och hämta papper och mosa Birger och sen slänga. Usch det var helt hemskt, jag hade lite svårt att inte tänka på det sen. Fast Kristin pratade på om massa annat och jag somnade nästan ifrån henne i telefonen, så vi la på och sov sen. Det var dock en väldigt rolig kväll! Dessutom satt jag och Nathalie och töntade oss med våra cams, sjukt kul!

Jaja nu ska jag kila iväg och träffa Lojsan och Kristin ringde precis så hon får underhålla mig!
Puss på er!! Tjing tjing!

Tillbaka i kära Göteborg efter en galen helg i Stockholm! Den var både riktigt grym och mindre bra, men allt har ju sina ups and downs. Jag och Hannah kom hem sent igår kväll och möttes på centralen av Tina och Louise som överraskade oss, åh vad lyckliga vi blev! Hade ingen aning om att de skulle komma och möta oss nämligen. Jag for hem till Lojsan och så sov jag där och vi snackade och hade mys hela kvällen, som alltid med Lojsan <3
Ett annat skäl till att jag sov hos Lojsan var att vi skulle få en soffa levererad till oss idag som vi köpt av en kompis, den ska vi ha i vår lägenhet när vi väl får en. Det ska bli så sjukt mycket mys så det är inte sant! Så soffan levererades och vi placerade den i garaget efter att ha städat lite och sopat rent. Nu väntar vi bara på lägenheten, hoppas vi får något snart!

Snart ska jag även träffa Lojsan igen och vi ska till Allum och kolla runt lite. jag är för tillfället hemma och ska duscha och fräscha i ordning mig lite, känns som att det behövs, håhåjaja!
Senare mot eftermiddagen ska jag även få mitt hår färgat om av Karin som tyckte det skulle vara roligt. Så då får hon göra det för det är inte direkt roligt att underhålla sig själv med.
Nu ska jag dock hoppa in i en dusch och sjunga lite och vänta på Lojsan!
Tjingeling på er fans!

---

People
They don't mean a thing to you
They move right through you just like your breath
But sometimes I still think of you and I just wanted to
Just wanted you to know
My old friend I swear I never meant for this
I never meant

Don't look at me that way
It was an honest mistake
Don't look at me that way
It was an honest mistake
An honest mistake

Sometimes I forget I'm still awake
I fuck up and say these things out loud
My old friend I swear I never meant for this
I never meant

Don't look at me that way
It was an honest mistake
Don't look at me that way
It was an honest mistake
An honest mistake

Don't look at me that way
It was an honest mistake
Don't look at me that way
It was an honest mistake
An honest mistake

Okej nu sitter jag hemma, all alone. Förutom min "fostermamma" och en målare i köket, haha. Jag och Kristin bestämde oss att detta är min fosterfamilj som jag bor i, för att jag slogs för mycket och var tvungen att bli placerad någon annanstans, det blir lite roligare så!
    Igår åkte Nemo hem, det var konstigt..jag är så himla dålig och bara satt där när hon skulle åka och försökte säga något som förmodligen 'made no sense whatsoever' men så vart det i alla fall. Jag tror det blir bäst så..varför vet jag inte, men jag klarar inte av att såra någon så mycket igen som jag gjort förut. Så det är nog bättre att sluta innan det ens har börjat, eller?

Ikväll ska jag jobba, har inte jobbat kväll innan så det ska bli spännande. Lära mig och se hur man arbetar då. Dock är jag fruktansvärt opepp, och jag ska cykla iväg om 2 timmar och ta hand om gamlingar, wiieee! Dock är det kul när man väl är där, haha jag är så velig!

Nu ska jag väl ta och försöka fixa det nya Grey's Anatomy avsnittet och chilla lite, typ spela lite gitarr så tjing tjing på er babes!!

Det här är Lovisa F. som signar ut, slut